Det går framåt i vår utrensning i lägenheten

Har ju haft hjälp av 2 "Tantor" från Soc.
"Tantorna" är i vår ålder men vi kallar de för det för de gör ungefär samma jobb som på de där programmen på Tv när de ska rensa ur hemmen och få ordning och reda.
Hjälpen har vi fått för att vi helt kört fast i ett rent helvete. Vår lägenhet ser ut som en knarkarkvart tidvis.
Och dessutom för att Wille måste ha struktur iom hans adhd. Barn med sådan diagnos mår bättre av att ha ordning i sitt liv runt omkring sig.

Dessa 2 kvinnor är i vår ålder och de tycker att vi ha åstadkommit så mycket på så kort tid att de är glatt överraskade och lägger mer tid på oss än de tänkt från början.
De hjälper även familjer med att förstå barn med dessa diagnoser och ingår i ett "nätverk" kallat Komet... Där samlas föräldrar med barn som har samma problem som oss för att kunna hantera vissa situationer bättre.
Det är inte många föräldrar som orkar med att hålla ihop en vardag tillsammans med barn med bokstavsdiagnoser, det slutar alltför ofta med separation.
Men har vi kommit såhär långt så kan vi nog kämpa lite till.

Wille har redan hunnit med att gå i 5 skolor trots sina 9 år och avverkat ett gäng vuxna som han haft förtroende för ,men det visade sig att det var långt ifrån sant...
I sista skolan hann går i nu fick vi kämpa med näbbar och klor för att han inte skulle hamna på skolhem.
De på BUP ville att han skulle tas ifrån oss för de trodde inte vi orkade med honom och även för Victorias skull.
Vi har kämpat som f*n och förklarat för Bup att det hade med skolan att göra hur han uppträde och 2 st lärare som utsatte honom för diverse saker jag inte vill gå in på just nu, trots det ville de vare sig förstå eller ge sig. De malde på och försökte övertala oss.
Vi gjorde polisanmälan på läraren i skolan....han blev avskedad tillsammans med den andra läraren som även han var lika illa...
Dessa 2 lärare var inte en utbildade att ens ta hand om barn med bokstavsdiagnoser.
De elever de haft innan var "mycket lättare" som de uttryckte sig...

Hade vi, Danne och jag inte varit så "på"....då hade kanske vår son bott på ett skolhem just nu.
Inte fått vara med sin familj...vår älskade Wille....

Tänk vad många föräldrar som inte orkar kämpa....tänk vad mycket de missar.
Har man barn med bokstavsdiagnoser får man räkna med att behöva kämpa med näbbar och klor för att få sina rättigheter för vård, ekonomin att gå ihop och framförallt skolan.

Men nu är vi på frammarsch ändå.
Det har löst sig i skolan. Han har gjort otroliga framsteg enligt en av hans lärarinnor, Helene.
Wille är som natt och dag, har hon uttryckt sig, om man jämför med förra terminen.
Istället för att få utfall på sina klasskamrater och kasta stolar eller sparkas när någon gjort något orättvist mot honom, så går han till en lärare och talar om vad som hänt.

Igår kväll när jag kom hem till lägenheten gick jag ut på en nästan helt tom balkong.
Från att ha haft ett helt skrotupplag där ute så är det nästan helt eko...
Danne och "Tantorna" hade slängt en hel del.....skurat golvet och gjort rent...

Vi har även gjort i ordning Willes och Vickis rum...lagt ut möbler och barbiedockskåp på Blocket och kört en Visdalen-skänk till mamma.
Nästa steg är hallen säger Danne....han ska hämta färg på Hp idag och så är han sugen på att lägga nytt golv.

DET GÅR FRAMÅT !!!!!