Då var det dags igen då. I 5-e skolan på raken har problemen startat...IGEN...
Till saken hör att det går en pojke där som inte Wille kommer överens med.
Han är helt ny inom denna skolreform som Wille och de övriga 3 pojkarna har gått i ett tag.
Denna pojke är ungefär som Wille var, då han började inom St Örjans resursskolor.
Han vill hävda sig och flyger på Wille i tid och otid. De munkäftas och tuppar sig mot varandra.
Förra veckan hade pojken flugit på Wille helt oprovocerat varpå Wille kallade honom "negerjävel"...Till saken hör att han inte ens har den minsta härkomst från ett afrikanskt land.
Däremot är hans föräldrar invandrare...vet inte varifrån för vi har aldrig träffat de.
Det var bara ett ord som kom ur munnen...
Wille fick i alla fall en avhyvlig av lärarna, likaså pojken. Helt rätt...
Igår flög han på Wille igen, denna gång med struptag bakifrån.
Men Wille var så stolt då han kom hem och berättade att han inte hade gjort något tillbaka, vilket jag också kan nämna att även jag var stolt över att få höra....Skönt, tänkte jag,,,,han har börjat lyssna på oss.
Idag ringde de från skolan och ville att vi skulle komma och hämta Wille.
Han hade råkat i konflikt med pojken igen.
De stod och munkäftades som vanligt. Problemet var bara att pojkens föräldrar var där på samtal med lärarna och råkade då stå bredvid de.
Mamman blev förbannad på Wille, muttrade något som inte Wille förstod och tog samtidigt tag i honom.
Eftersom Wille förut blivit slagen och orättvist behandlad av både föräldrar och lärare innan, intog han genast en aggressiv försvarsattityd mot henne.
Han är ju ändå barn och hon vuxen. Hon borde ändå FÖRSTÅ !!!
Detta är inte på hennes hemmaplan...det är inom skolan...här är det lärarna som reagerar och hanterar dessa situationer.
Han vräkte ur sig "hora" och några andra "snygga" ord.... Vilket inte är helt ok...men ändå...
Summan av att han kände sig trängd och föregående händelser inom skola resulterade i detta utbrott.
Ja----vad ska man göra... Man känner sig så maktlös.
Vi åkte i alla fall aldrig och hämtade Wille. Jag sa NEJ till Danne som var beredd att åka dit på en gång. Vi KAN inte fortsätta som förut. Vi HAR ett jobb att sköta för att kunna överleva och betala räkningar.
Vi har inte ens fritidsverksamhet åt vår son.
Har inte haft det på 2 år !!!!! Även fast ALLA skolbarn i Sverige är berättigade enligt lag att ha det, har inte vi det till vår son !!!!!
De vet inte vad de ska göra med honom. Ingen har någon lösning. Jag får en känsla av att alla skyller på alla...
Det får vara slut med att vi hela tiden ska behöva kräla i stoftet för att kunna jobba och samtidigt ta hand om Wille.
Han har inte ens några kompisar på eftermiddagarna...Han är helt själv...Ensam.... Ledsen...
Kan inte räkna alla gånger han säger att han bara vill dö.....Ingen vill ha mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar