Idag har något hänt som gjort att man har funderat ännu mer på hur man ska orka med detta livet.
Det enda jag begär är en lugn och harmonisk miljö...allt skulle kunna vara så bra här hemma och i skolan för Wille.
Danne var på möte i skolan idag för lite summering av skolgången med alla inblandade och nu har de kommit med ett förslag som sista utväg....den allra....allra sista utvägen,.,.,.....efter den finns inga kvar... den utvägen vill jag bara inte veta mer om....jag hade inte ens i mina vildaste fantasier kunnat tänka mig att det skulle kunna gå såhär för vår älskade son...
Innan mötet på skolan inträffade en incident som även hans fritidsledare fick bli varse om...
Och det gav naturligtvis ännu mer kött på benen för alla inblandades hemska, omänskliga förslag...
Ett förslag som för en mor till en son är helt otänkbart uteslutet....
Jag sitter just nu med gråten i halsen och vet inte hur detta ska sluta...
Snälla....ge mig ett under.....
Det enda jag begär är en lugn och harmonisk miljö...allt skulle kunna vara så bra här hemma och i skolan för Wille.
Danne var på möte i skolan idag för lite summering av skolgången med alla inblandade och nu har de kommit med ett förslag som sista utväg....den allra....allra sista utvägen,.,.,.....efter den finns inga kvar... den utvägen vill jag bara inte veta mer om....jag hade inte ens i mina vildaste fantasier kunnat tänka mig att det skulle kunna gå såhär för vår älskade son...
Innan mötet på skolan inträffade en incident som även hans fritidsledare fick bli varse om...
Och det gav naturligtvis ännu mer kött på benen för alla inblandades hemska, omänskliga förslag...
Ett förslag som för en mor till en son är helt otänkbart uteslutet....
Jag sitter just nu med gråten i halsen och vet inte hur detta ska sluta...
Snälla....ge mig ett under.....
3 kommentarer:
Oj, jag trodde inte det var en så här allvarsam blogg. Skäms för mitt tidigare inlägg. Vilket jävla helvete ni har, hade ingen aning. Och nu mår jag nästan illa, vad är det för hemsk sista utväg de har kommit på??? Han är ju för faan ett barn!!! Det måste ju finnas någon som vet hur man ska få saker och ting att fungera. Ska ringa och höra om du vill ta en promenad och prata av dig.
Kram!
Hur finner man ord...en tröstans ord-när man vet hur en mor känner när ens barn, sitt älskade barn kämpar.....kämpar med allt som väller och exploderer inom sig.Ord kan inte beskriva denna ångest, smärta, hjälplöshet...man är maktlös. Man vet inte HUR man ska göra det bättre.
Jag har inte upplevt det ni gör i er vardag...men, vet hur det känns att inte veta vad man ska göra när psyket hos sin älskade "skriker" efter något man inte kan "avlösa". Föräldrar vill se sina barn må bra, vara lyckliga...man kämpar....för sitt hjärtebarn, för sin egen ork likaså. Man lider så inne helvette med dem, för att inte tala om ens egen själ.
Hjärtat brister...den läcker inte...den blöder sorg. Dygnet runt, år ut och år in.
Jag känner er kärlek och samtidigt er känsla av maktlöshet. Jag vet hur ni gör allt i er makt för att älskade Ville ska få känna att ni finns för honom, ALLTID genom er kärlek.Sedan att samhället sviker är en annan börda man bär.
Vi tänker på ER ALLA!!!!
LOVE YOU!!!!
Christina, Micke o Sophia
Tack för dina värmande omtänksamma ord. Jag vet att även ni haft det kämpigt men av andra orsaker genom livet.
Nu är vi inne i en jättejobbig svacka som aldrig verkar ta slut...men....man tappar ändå aldrig tron konstigt nog.
men det är väl det att när det gäller ens barn ger man aldrig upp...
Bamsekramar !!!
Skicka en kommentar