fredag 4 januari 2008

Flygresa, psykbryt & knullrum.

FLYGRESAN

Som vanligt hade jag övervikt.
Men denna gång inte för att jag hade för mycket kläder utan för att jag hade barnmat o grejjer till min älskade guddotter Isabelle.
Riktigt stolt över mig själv för min packning.
Hade endast med mig 1 par skor istället för 6-7 par som jag brukar...

Väl på Arlanda får jag veta av Janne att han var tvungen att fixa nytt pass.
Som vanligt är det alltid något kajk i mitt sällskap.
De hade fixat Kalles pass veckan innan men hade inte tänkt på att passrt måste vara giltigt i mer än 6 mån efter avresa.
Jannes pass går ut i februari
1000kr extra var bara att lägga till på deras resa då med andra ord.

Allt gick smidigt och jag såg fram emot att åka ett "icke-försenat" plan för en gångs skull.
Tror ni det blev så ?!
Svar : NEJ !!!
Baggis tänkte jag...kollade tavlan...endast 30 minuter försenat..
-Yippie !!! Riktig tur man har tänkte jag som alltid har otur med förseningar när jag reser...

Slutade med 50 minuters försening vid avresan.
Vi skulle i alla fall hinna med inrikesflyget från Bangkok eftersom det skulle gå 3 timmar efter vi landat. Skitbra....trodde vi...

Väl på mellanlandningen i Kastrup uppstår det tekniska problem...
Fick stå där över 2 timmar och vänta...!!!!!
Satte igång att ringa min sambo som var hemma o fixade inför hans nyårsmiddag så han kunde ringa o avboka flyget till Samui så jag slapp betala det.

Mina snälla privatsekreterare Carola och Råbbaaaaaan hjälpte mig, mailade, ringde o fixade o donade .
Flyget lyckades avbokas.... Tyvärr.....

PSYKBRYT

När vi äntligen kom fram till Bangkok Airways disk så visade det sig att nästa plan inte skulle gå förrän 19.00, alla andra var fullsatta.
Inte nog med det....bara för att biljetterna hade avbokats så får man automatiskt betala 55USD per biljett...
Det blev för mycket för mig.... Jag började böla mitt framför thaitjejen bakom disken. Tårarna rann som vårfloder...Knallröd i fejjan av utmatting...
Efter all försening, ingen sömn och allt väntande i köer mm så bröt jag ihop.
Det sluatde iaf med att hon nog tyckte så synd om mig så hon ringde och pratade med lite folk och kunde till slut ge mig den glada nyheten att JAG SKULLE SLIPPA BETALA EXTRA.... *puh*
Vid detta tillfälle hade jag slutat böla... MEN...nu blev jag så glad så jag grät av lycka istället.... Virrpannan Mária... Undrar vad hon tänkte och tyckte egentligen.....

Inga kommentarer: